Inledning
Alexs Magnusson www.pexels.com
Vi lever i en uppkopplad värld där transportsystem är kopplingarna som gör det möjligt för medborgare att ta sig runt i sitt lokala grannskap, att få kontakt med andra stadsdelar, andra delar av sin stad eller samhälle, den större regionen, nationella och internationella centra. När stora europeiska städer och städer växte under 1800- och 1900-talen växte även deras transportsystem. Från och med kanaler och järnvägar, spårvägar och vägar blev dessa system mer komplexa och sammanlänkade i takt med att tekniken utvecklades. Vissa system blir föråldrade eller mindre viktiga som kanaler och spårvägar och andra blir allt vanligare, främst bilarna.
Från mitten till slutet av 1900-talet utformades många stora städer och samhällen kring resor med motorfordon med motorvägar och tvåfiliga vägar som förbinder landsbygden och andra stadsområden med förhöjda vägar som ofta når in till stadskärnorna. Trängsel, föroreningar, dålig luftkvalitet påverkade följaktligen negativt det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler bostadsområden, särskilt de mindre välbärgade stadsdelarna, blev mer otillgängliga från sin stad eller lokala centrum, vilket lämnade många invånare bortkopplade från sysselsättnings-, fritids- och detaljhandelscentra. Under 2000-talet har städer och samhällen en utmaning i att ta itu med klimatförändringar och koldioxidminskning där stadstransportsystems roll är att bidra till målen.
Kärnan i vad som gör ett hållbart transportsystem är:
- Prisvärda transportsystem där de olika transportsätten (gång, cykel, väg, järnväg) kopplas samman och gör det möjligt för medborgare att röra sig inom och utanför sin stadskärna för arbete, studier, fritid eller shopping.
- Transportsystem som minskar koldioxidutsläppen som bidrar till koldioxidminskningsmål.
Transportsystem som gör det möjligt för medborgarna att säkert och enkelt gå och cykla eller använda transporter som är rena och gröna och förbättrar medborgarnas fysiska och psykiska välbefinnande.
Uppgift
Nick Fewings www.unsplash.com
Gör en dagbok över dina rörelser i över en månad:
Del 1
Rörelse inom ditt grannskap (högst en 20 minuters promenad, tio minuters cykel, fem minuters bilresa/kollektivtrafik).
Rörelse inom din stad eller samhälle utanför ditt omedelbara närområde (högst en timmes promenad, 30 minuters cykling, 20 minuters bilresa eller kollektivtrafik)
- Förflyttning utanför din stad eller samhälle till den större regionen eller till en annan stad eller samhälle (detta skulle helt klart kräva bil, kollektivtrafik eller seriös cykling!)
- Notera det ungefärliga avståndet för varje resa
- Vilket transportsätt använde du (gå, cykla, skoter, bil, buss, spårvagn etc.)
- Använd en koldioxidkalkylator (det finns många gratis på webben eller din lokala myndighet kan ha) för att beräkna den CO2 som genereras av din resa
- Vad var syftet med din resa (träning, att få tillgång till fritids- eller gemenskapsfaciliteter, för arbete, för lärande (skola, högskola, vuxen), för shopping, för andra (specificera)
- Skriv ett kort uttalande om hur du mådde efter att du avslutat din resa t.ex. upprörd eftersom du var i en bilstockning i 20 minuter eller mådde väl när endorfinerna flödade efter cykelturen
- Lägg ihop det totala antalet gjorda resor, syftet med anställning, lärande, fritid eller motion), den Co2 som genereras. Ta fram ett stapeldiagram med denna information på
- Granska dina resor om hur du kände dig efter varje med en smiley när du mådde bra och sorgsna ansikten när du kände dig stressad och skapa ett cirkeldiagram som illustrerar uppdelningen av smileys till sorgsna ansikten
- Skriv ett sammanfattande uttalande som reflekterar över din övergripande erfarenhet och dina tankar om hur du skulle kunna:
- Minimera din produktion av CO2
- Maximera känslor av välbefinnande
- Att hitta mer effektiva vägar till resor dit du måste åka och vill åka
- Skapa en karta genom att rita på dina resor över en månad färgkodade efter deras syfte
Del 2
Rita in karta och cirkel- och stapeldiagram på din dagbokspost och sammanfattande rapport, gör en plan för följande månad baserat på:
- Undersök på webben din stad eller samhälles transportplan (de flesta kommer att ha en sådan, eller om inte kolla in en annan stad eller samhälle som har det). Gör några punktanteckningar.
- Forskning om bästa praxis för gröna och hållbara transporter. Gör några punktanteckningar.
- "Kör" över en stadskarta och markera de viktigaste transportsätten – väg, järnväg och kanal.
- Leta efter gröna transportlösningar som supercykelmotorvägar och markera dessa på kartan.
- Reflektera över dina resvanor som registrerats i din dagbok och dra nytta av din forskning och kartläggning, förbered din plan för hur du kan:
- Minska ditt koldioxidavtryck
- Utföra väsentligt arbete och utbildningsresor
- Maximera resor som stödjer ditt välbefinnande
Del 3
Med hänvisning till din plan för dagbok under en andra månad:
- Använd samma tillvägagångssätt när du kodar om dina resor, efter typ, hur dina resor fick dig att känna.
- Använd samma ram av grannskap, område, stad och bortom för att planera dina resor.
- Registrera co2-effekten av varje.
- Ta fram stapeldiagram för dina resetyper, hur du kände och co2-påverkan och cirkeldiagram
- Ta fram en karta över dina resor.
- Skriv en kort rapport som kontrasterar den miljömässiga och personliga påverkan av de resor du gjorde under den första och andra månaden och inkludera diagram och kartor.
- Reflektera hur planen gjorde det möjligt för dig att göra grönare, hållbara och välbefinnande fokuserade resor.
